In die Sonne schauen

Pretto. Verkligen sound of falling asleep. Gillade mamman i tredje perioden. Mer komplex och ett perspektiv jag ville se mer av. Gillade också storasystern i fjärde. Avundsjuk på andras olycka. Annars var filmen emotionellt ytlig/bidrar med inget nytt. Tekniskt gillar jag kameraflödet men är mixad gällande resten av kameragrejerna. Iom att jag upplever filmen som emotionellt pretto så hjälps det inte av tung film grain och 4:3 format. Nästan alla av de återkommande sakerna i filmen känns gimmicky. Flugan, att titta på och särskilt brusljudet. Enda gången jag kände woah med det var stenarna som kändes varma.