The Tree of Life

Den mest välfilmade filmen jag har sett. Till exempel så jävla coolt när Jack går i öknen. Jag älskar hur kameran får det som sker att verka mer levande utan att det känns som en dokumentär. Regeln om att röra kameran enbart när det ”krävs” är en dum regel. Sen lever inte resten av filmens innehåll upp till dess utseende.  Köpte aldrig grace v. nature grejen.  Karaktärerna är one-noted. Knappt personer och snarare enbart symboler för grace v. nature som jag som sagt inte köpte. Man känner sig konstant utanför det som händer i filmens andra halva. Karaktärerna viskar ofta likt berättare vilket blir irriterande och gimmicky efter en stund. Sen fattade jag inte vad som fick Brad Pitts karaktär att ändra sig 180. Kändes som att det kom från ingenstans. När pappan och sonen kramades en gång tänkte jag ”nej det är inte så det funkar” Sean Penn ser inte ett dugg ut som unga Jack. Till slut känns den för mig lite väl preachy i slutet när mamman ger sin son till gud. Var som en bekräftelse till filmens, enligt mig för starka, koppling till kristendomen. Jag är dock förvånad att jag gillade en 20min lång natur-powerpoint som påminde mig om den sämsta delen i 2001. Gillade twin peaks-esque jätten och tidsmaskinscykeln Fight club prequel